Från antikmässan: DM-kopp #18 - Tango

Det fjärde och sista inköpet från antikmässan i Älvsjö är snyggingen Tango. Denna kopp producerades av Rörstrand från 1954, och bakom dekoren står samma person som ritat själva modellen DM: Hertha Bengtson.
En av de tjusigaste DM-kopparna jag hittills träffat på.
Köptes från - just det - Aletorp Antik.

Från antikmässan: DM-kopp #17 - Casino

Nästa köp från mässan i Älvsjö blev denna mycket ovanliga kopp av modell DM från Rörstrand. Casino heter den, och då jag nästan inte ens sett den på bild tidigare så blev jag naturligtvis mycket glad av att finna den livs levande. Eller hur man ska säga.
Typiskt Rörstrands-hemlig, men 60-tal är det med allra största säkerhet.
Köpt från - ja, ni gissade rätt - Aletorp Antik.

Från antikmässan: DM-kopp #16 - Katarina

Inköp nummer två från mässan i Älvsjö är Katarina, en mycket hemlig kopp som jag inte vet ett smack om. Mer än att det är en s.k. DM-modifiering. Och utöver detta så kan man ju, av dekoren att döma, gissa att den producerades under 70-talet. Men det är som sagt ett antagande. Kul är den, hur som helst.
Köpt från Aletorp Antik, precis som föregående kopp.

Från antikmässan: DM-kopp #15 - Melina

...och som en blixt från klar himmel så är då porslinsamatören tillbaka. Och vad kan väl passa bättre än att denna "efterlängtade" comeback sker med en DM-kopp? (För eventuella nytillkomna tittare som inte vet vad en DM-kopp är för något, så kan jag rekommendera denna informativa bloggpost.)

Antikmässan i Älvsjö, som pågår till och med dagen som idag är, bevistades igår, och ett antal koppar av denna min särskilda samlarnisch införskaffades.
Den första av dessa är Melina. Den tillverkades av Rörstrand mellan 1969 och 1972 och dekormässsigt får den nog verkligen sägas vara ett typiskt barn av sin tid. Tämligen ovanlig på marknaden, dessutom.
Köptes från Aletorp Antik.

Paus igen

Ja, som ni märker så är inte porslinsamatören var den varit. Aktiviteten skiner med sin klara, skimrande frånvaro...

Jag kan sedan en tid tillbaka helt enkelt inte uppbringa den önskade entusiasmen för att köpa, köpa, köpa. Intresset finns, men är just nu utkonkurrerat av att jag har så många andra nyfikenheter och saker jag brinner för i mitt liv. Och dessutom det gamla faktum som jag varit inne på tidigare: Har man ingen bil, så kommer man inte åt de fina loppisarna. Det är visserligen en lätt match att ruinera sig själv på stans alla antikvitetsbutiker, men det är inte min ambition. Tradera finns ju i och för sig, men det är visst flera som har upptäckt. ;-)

I dagsläget vet jag faktiskt inte hur jag ska göra med min blogg. Den tar väl inte så mycket plats i cyberrymden, så det skadar väl ingen om den ligger kvar där den ligger. Men samtidigt är det ju ypperligt dålig reklam när det nästan aldrig tillkommer nya inlägg.

Anyways: Just nu är det paus. Och det beror som sagt inte på nåt sviktande intresse för högkvalitativt bruksporslin från förr, utan det handlar om prioriteringar och konkurrens från en mängd andra spännande intressen som sätter s.k. guldkant på tillvaron.

Lev väl, kära läsare, så får vi se när vi råkas ånyo!

Tekopp från Bo Fajans

Mitt första bruksporslin från Bo Fajans är denna tekopp som riktigt gastar "50-tal! 50-tal!!".

Denna tillverkare var en i Gävle lokaliserad fabrik som producerade konstkeramik och bruksföremål mellan åren 1874 och 1967. Från 1874 till 1924 hette man Bobergs Fajansfabrik (grundaren var fabrikören Erik Boberg), och därefter och fram till nedläggningen gick man under namnet Bo Fajans.

Den häftiga tekoppen (fler servisdelar finns på marknaden) formgavs av Eva Jancke-Björk, som var verksam hos Bo Fajans från 1925 till 1956. Vem som ritade dekoren vet jag inte.

Inköpsställe: Värmdö Antik i Gustavsberg.

Dejlig!

Internet är ju gränslöst, men det är ändå kul när ens blogg (bland andra bloggar, betydligt mer läsvärda än porslinsamatören enligt min mening) omnämns på en dansk antikvitets- och retroblogg.

Jag har dålig, för att inte säga obefintlig, koll på den danska virtuella retrokulturen (bloggar och sånt), men inlägget i fråga går ut på att vi svenskar förmodas ligga i skandinavisk framkant på just detta område.

Klicka här!

Marta

Fem tallrikar som passar fint i mitt tämligen oranga kök.
Helmer Ringström är upphovsmannen bakom Marta, som producerades av Gefle 1977-79. Svårt att hitta någon mer sjuttiotalsaktig färgkombination!
Köptes på Tradera för en hundring.

Ögongodis i Gustavsberg

Några interiörbilder från Antikhuset i Gustavsberg och Värmdö Antik. Och en fika.

Det är ju ingalunda några loppispriser det handlar om, men jag tycker jag gjorde några bra köp: Ett par tallrikar i ypperligt skick ur Rörstrands pigga 60-talsserie Verdura, två Furuvik-äggkoppar från Gefle (Berit Ternell, 1960-62) - mycket nöjd med just detta inköp - samt en skål ur Stig Lindbergs stengodsserie Arena (Gustavsberg 1973-78).

Olle Alberius

Ett besök på pryl-eldoradot Kalle i Backen i Jönåker söder om Nyköping resulterade i ett par köp; en sockerskål och ett fat ritade av Olle Alberius.

Sockerskålen hade jag ett exemplar av tidigare, men en gammal beprövad sanning är ju att man aldrig kan få för många sockerskålar. Eller snarare, en sockerskål kan ju faktiskt rymma andra saker också. Varför inte nötter? Den är ur serien Forma som gjordes vid Rörstrand 1967-81. Fatet, i flintgods, har jag inte hittat något namn på - men jag är 99,999% säker på att det är gjort av just Olle Alberius. Tittar man på hans serie Sarek så är likheten både i form och teknik slående. Det måste helt enkelt vara Alberius.
Olle Alberius (1926-93) var vid Rörstrand mellan åren 1963 och 1971, och arbetade där med både servisporslin och konstgods. Från 1971 jobbade han hos Orrefors, med konstglas, serviser och skulpturer.