Oj, amatören är tillbaka!
Min frånvaro nu under våren kan härledas till det faktum att det är attans knepigt att fynda på loppisar när man a) inte är bilburen och b) bor i Stockholm. Det är med andra ord ett riktigt företag att överhuvud taget komma iväg till de ställen där man kan göra fynd, på exempelvis porslinsområdet. Visst, antikhandlare finns det ju i överflöd här i stan, och 50- och 60-talsporslin svämmar det över utav - men billigt är det inte. Jag är ingen snåljåp, men det blir ju inte så kul i längden när man tvingas betala en dryg hundralapp för en tallrik som går att hitta på loppis ute i landet för en tjuga. Ni ska vara glada, ni som bor i mindre städer eller på landet! :-)
Så jag har skurit ner på porslinsköpandet. Det känns inte som att det är tekniskt möjligt att verkligen fynda här i stan. Prismässigt, alltså.
Porslinsamatören kommer inte att försvinna, nej då, men inläggen kommer att vara färre.
Ett undantag är förstås mina kära kaffekoppar av modell DM från Rörstrand. Här kvarstår entusiasmen i oförändrat skick! Jag scannar av Tradera och andra ställen, jag snokar och letar och slår till där det är möjligt.
Egentligen är det mot mina "principer" att köpa en DM-kopp utan fat, men när man snubblar över en ovanlig rackare som den nedanstående - ja, då läggs principerna åt sidan.
Viva hade jag tidigare bara sett på nån enstaka japansk hemsida, så när den dök upp på Tradera (faktiskt två stycken nästan samtidigt, båda utan fat, från olika säljare - märkligt nog) så tvekade jag inte en sekund.
Modellen är "modifierad" DM och jag vet inte så mycket om Viva, mer än att den är snygg. Materialet är flintgods.
Nu gäller det bara att hitta ett passande fat. Men det ska väl lösa sig vad det lider.
Min frånvaro nu under våren kan härledas till det faktum att det är attans knepigt att fynda på loppisar när man a) inte är bilburen och b) bor i Stockholm. Det är med andra ord ett riktigt företag att överhuvud taget komma iväg till de ställen där man kan göra fynd, på exempelvis porslinsområdet. Visst, antikhandlare finns det ju i överflöd här i stan, och 50- och 60-talsporslin svämmar det över utav - men billigt är det inte. Jag är ingen snåljåp, men det blir ju inte så kul i längden när man tvingas betala en dryg hundralapp för en tallrik som går att hitta på loppis ute i landet för en tjuga. Ni ska vara glada, ni som bor i mindre städer eller på landet! :-)
Så jag har skurit ner på porslinsköpandet. Det känns inte som att det är tekniskt möjligt att verkligen fynda här i stan. Prismässigt, alltså.
Porslinsamatören kommer inte att försvinna, nej då, men inläggen kommer att vara färre.
Ett undantag är förstås mina kära kaffekoppar av modell DM från Rörstrand. Här kvarstår entusiasmen i oförändrat skick! Jag scannar av Tradera och andra ställen, jag snokar och letar och slår till där det är möjligt.
Egentligen är det mot mina "principer" att köpa en DM-kopp utan fat, men när man snubblar över en ovanlig rackare som den nedanstående - ja, då läggs principerna åt sidan.
Viva hade jag tidigare bara sett på nån enstaka japansk hemsida, så när den dök upp på Tradera (faktiskt två stycken nästan samtidigt, båda utan fat, från olika säljare - märkligt nog) så tvekade jag inte en sekund.
Modellen är "modifierad" DM och jag vet inte så mycket om Viva, mer än att den är snygg. Materialet är flintgods.
Nu gäller det bara att hitta ett passande fat. Men det ska väl lösa sig vad det lider.
5 kommentarer:
tjusig!!
Ja den är läcker! Det var otur att jag inte hade några fat, ska hålla ögonen öppna...
Snygg.
Kul att du kör igång igen. Har varit så tröttsamt att alltid se åsnan :)
Fin kopp. Skall det vara rött fat till den?
Lybtar:
Tack! Åsnan? Du menar kängurun? ;)
Ja, originalfatet är rött i mitten. Men jag kan tänka mig ett helsvart fat också, skulle nog funka fint det med.
Skicka en kommentar